God

För sångmästaren; en psalm; en sång av David.

Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.

Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.

Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.