Psaltaren 119:93-117
93
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109
Jag bär min själ[2] alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Settings