Job beslutar att klaga bitterligen

Job 7:11-16

Därför vill jag nu icke lägga band på min mun, jag vill taga till orda i min andes ångest, jag vill klaga i min själs bedrövelse.

Icke är jag väl ett hav eller ett havsvidunder, så att du måste sätta ut vakt mot mig?

När jag hoppas att min bädd skall trösta mig, att mitt läger skall lindra mitt bekymmer,

då förfärar du mig genom drömmar, och med syner förskräcker du mig.

Nej, hellre vill jag nu bliva kvävd, hellre dö än vara blott knotor!

Jag är led vid detta; aldrig kommer jag åter till liv. Låt mig vara; mina dagar äro ju fåfänglighet.