Utsagan om Synernas dal

1

Utsaga om Synernas dal. Vad är då på färde, eftersom allt ditt folk stiger upp på taken?

2

Du larmuppfyllda, du bullrande stad, du glada stad! Dina slagna hava icke blivit slagna med svärd, ej dödats i strid.

3

Alla dina furstar hava samfällt flytt undan, utan bågskott blevo de fångar. Ja, så många som påträffades hos dig blevo allasammans fångar, huru långt bort de än flydde.

4

Därför säger jag: Vänden blicken ifrån mig, jag måste gråta bitterligen; trugen icke på mig tröst för att dottern mitt folk har blivit förstörd.

5

Ty en dag med förvirring, nedtrampning och bestörtning kommer från Herren, HERREN Sebaot, i Synernas dal, med nedbrutna murar och med rop upp mot berget.

6

Elam hade fattat kogret, vagnskämpar och ryttare följde honom; Kir hade blottat skölden.

7

Dina skönaste dalar voro fyllda med vagnar, och ryttarna hade fattat stånd vid porten.

8

Juda blev blottat och låg utan skydd. Då skådade du bort efter vapnen i Skogshuset.

9

Och I sågen att Davids stad hade många rämnor, och I samladen upp vattnet i Nedre dammen.

10

Husen i Jerusalem räknaden I, och I bröten ned husen för att befästa muren.

11

Och mellan de båda murarna gjorden I en behållare för vattnet från Gamla dammen. Men I skådaden icke upp till honom som hade verkat detta; till honom som för länge sedan hade bestämt det sågen I icke.

Reading Style

Typeface

Font Size 19px

Reading Width 45 chars

Options