Bön om barmhärtighet och snar räddning

13

Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.

14

Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.

15

Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.

16

Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

17

Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.

18

Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

19

Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.

20

Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.

21

Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.