Job 37:1-11
1
Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
2
Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
3
Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
4
Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
5
Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
6
Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
7
Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
8
Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
9
Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
10
med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
11
Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
Settings