En bön om rådrum före döden

Job 10:18-22

Varför lät du mig då komma ut ur modersskötet? Jag borde hava förgåtts, innan något öga såg mig,

hava blivit såsom hade jag aldrig varit till; från moderlivet skulle jag hava förts till graven.

Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,

innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,

till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.