TRV
Jesaja 22:1-11
1
Utsaga om Synernas dal. Vad är då på färde, eftersom allt ditt folk stiger upp på taken?
2
Du larmuppfyllda, du bullrande stad, du glada stad! Dina slagna hava icke blivit slagna med svärd, ej dödats i strid.
3
Alla dina furstar hava samfällt flytt undan, utan bågskott blevo de fångar. Ja, så många som påträffades hos dig blevo allasammans fångar, huru långt bort de än flydde.
4
Därför säger jag: Vänden blicken ifrån mig, jag måste gråta bitterligen; trugen icke på mig tröst för att dottern mitt folk har blivit förstörd.
5
Ty en dag med förvirring, nedtrampning och bestörtning kommer från Herren, HERREN Sebaot, i Synernas dal, med nedbrutna murar och med rop upp mot berget.
6
Elam hade fattat kogret, vagnskämpar och ryttare följde honom; Kir hade blottat skölden.
7
Dina skönaste dalar voro fyllda med vagnar, och ryttarna hade fattat stånd vid porten.
8
Juda blev blottat och låg utan skydd. Då skådade du bort efter vapnen i Skogshuset.
9
Och I sågen att Davids stad hade många rämnor, och I samladen upp vattnet i Nedre dammen.
10
Husen i Jerusalem räknaden I, och I bröten ned husen för att befästa muren.
11
Och mellan de båda murarna gjorden I en behållare för vattnet från Gamla dammen. Men I skådaden icke upp till honom som hade verkat detta; till honom som för länge sedan hade bestämt det sågen I icke.
Settings