Svenska

Psaltaren 61

Bön om tillflykt i nöden 1–4

1
För sångmästaren, till strängaspel; av David.
2
Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.
3
Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.
4
Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Förtröstan på Guds eviga förbund 5–8

5
Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. Sela.
6
Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.
7
Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.
8
Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Bibeltext: Swedish Bible (1917) · Fri från upphovsrätt