Bibelverser om Joy

HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.

En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.

Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.

Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära[1] fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.

Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare.»

Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.Därför skall min ära[1] lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen. [1] Se Ära i Ordförkl.

Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.

Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.

Ljus är utsått för den rättfärdige och glädje för de rättsinniga.

Glädjens, I rättfärdige, i HERREN, och prisen hans heliga namn.

En tacksägelsepsalm. Höjen jubel till HERREN, alla länder.

Tjänen HERREN med glädje, kommen inför hans ansikte med fröjderop.

Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.

Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,

De som så med tårar skola skörda med jubel.

De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

Ja, om en människa får leva än så många år, så må hon vara glad under dem alla, men betänka, att eftersom mörkrets dagar bliva så många, är ändå allt som händer fåfänglighet.

Gläd dig, du yngling, din ungdom, och låt ditt hjärta unna dig fröjd i din ungdomstid; ja, vandra de vägar ditt hjärta lyster och så, som det behagar dina ögon. Men vet att Gud för allt detta skall draga dig till doms.

På den tiden skall du säga: »Jag tackar dig, HERRE, ty väl var du vred på mig, men din vrede har upphört, och du tröstar mig.

Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar icke; ty HERREN, HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.»