Psaltaren 73:17-26 (SV1917) | TrulyRandomVerse

17

till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

18

Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

19

Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

20

Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

21

När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

22

då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

23

Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

24

Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

25

Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

26

Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

Psaltaren 73:17-26