Den outnyttjade rikedomens fåfänglighet

Predikaren 6:1-6

Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det,

när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.

Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster.

Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn;

det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han.

Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål?

Den outnyttjade rikedomens fåfänglighet

Reading Style

Typeface

Font Size 19px

Reading Width 45 chars

Options