Psaltaren 119:115-125
115
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Bibeltext: Swedish Bible (1917) · Fri från upphovsrätt