Vishetens värde

Ordspråksboken 8:1-11

Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.