PE: Förundran och ljus i vittnesbörden

Psaltaren 119:129-136

129

Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.

130

När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.

131

Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.

132

Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.

133

Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.

134

Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.

135

Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.

136

Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.