Bibelverser om The First Temple: Zion

För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.

Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot!

Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud.

Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar[1]: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.

Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.

Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar.

När de vandra genom Tåredalen[2], göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.